söndag 9 oktober 2011

Forskningsetiska funderingar

Jag skriver just nu på ett avsnitt om forskningsetik när man studerar fenomen på nätet.

Till skillnad från inom de traditionella forskningsmetoderna så är forskningsetiken fortfarande fylld av dilemman när det handlar om netnografi (Kozinets, 2010). Flera forskare diskuterar detta i sina avhandlingar, bland andra Collin (2005), Dunkels (2007) och Hernwall (2001). Dunkels (2007) avhandling är en sammanläggning där en av artiklarna helt ägnas åt forskningsetiska frågor.

Collin skriver (Collin, 2005, p. 44):
Internet har på olika sätt utmanat de forskningsetiska riktlinjerna genom nya typer av kommunikationskontexter, vilka kräver nya etiska överväganden.

Även Hernwall (2001) väcker frågan om vad som gäller när forskningsetiken tar steget ut på nätet (s 228):
… vi som forskare bör förhålla oss gentemot cyberrummets aktörer på samma sätt som vi gör med den fysiska individen, där vi har etiska regler att följa som skall garantera individen skydd och rättigheter: Hur ser då cyberrummets etiska regler ut?

Det första ställningstagandet man måste göra handlar om vad som egentligen är offentlig information och vad som inte är det (Collin, 2005; Hernwall, 2001). Är allt som skrivs på nätet offentligt? Hur är det med text som skrivs på forum där bara inloggade användare kan läsa? Och hur är det med information som skribenten har valt att bara vissa utvalda personer skall kunna läsa?

Collin (2005) menar att det finns argument för att man som internetanvändare själv godkänner att andra använder ens texter fritt, om man själv inte väljer att skydda informationen på teknisk väg. Om man inte använder de verktyg som finns för att skydda sin information eller deltagarna i ett forum, så ger man också implicit sitt medgivande att forskare studerar texterna och interaktionen där.

Man utgår då ifrån att det här är fråga om en form av offentlig kommunikation där deltagarna är väl medvetna om att vem som helst kan läsa deras inlägg. Denna typ av material kan man således använda för forskningsändamål utan informerat samtycke. Forum som är tillgängliga endast för vissa utvalda bör dock uppfattas som privata. (Collin, 2005, s 45)

Den inställningen påminner också om Perssons (2010) forskning som bygger på att tjuvlyssna på samtal som förs i det offentliga rummet, oavsett om det sker på nätet eller utanför nätet. Han menar att det är etiskt försvarbart att genomföra den typen av studier så länge man skyddar deltagarnas identitet.

Men, då uppstår ett dilemma när det handlar om just anonymitet. Även om forskaren gör som VEM? referens? förespråkar och behandlar smeknamn som används på nätet som personuppgifter och avidentifierar materialet, så uppstår en situation där informanten skulle kunna identifieras genom de citat som används i forskningsrapporten. Citaten är ju sökbara och om man söker på de exakta formuleringarna så kommer man med största sannolikhet hitta källan och därmed också upphovsmannen.

Dessutom blir just det där med upphovsrätt intressant, eftersom den som har skrivit en text på internet också är textens upphovsman. Vad gör man då som forskare om man använder citatet utan att ange upphovsmannen? Är det att betrakta som ett plagiat?

Hernwall (2001) väljer att helt utesluta direkta citat i sin avhandling, av hänsyn till informanterna (som dessutom är barn), och detta trots att han studerar e-postmeddelanden som alltså inte är publicerade offentligt på nätet.

Då kommer ytterligare en aspekt in, nämligen relationen mellan att skydda sina informanters identitet och att hålla en hög validitet i sin studie. Collin (2005) skriver (s 48):
Vad gäller validiteten är det dock förkastligt att helt låta bli att återge exempel ur materialet i (språkliga) analyser om man vill bibehålla något slag av validitet.

En annan faktor när det gäller anonymiteten är frågan om jag som forskare kan vara säker på att det verkligen är min informant som jag kommunicerar med på nätet (Hernwall, 2001). Det skulle ju kunna vara någon annan som skriver i informantens namn, hela tiden eller vid ett fåtal tillfällen. Och det gäller ju dessutom ömsesidigt – kan informanten vara säker på att forskaren är den som hen utger sig för att vara? Collin (2005) skriver (s 47, med hänvisning till Ågren 2000);
Att använda dem är egentligen inget problem eftersom upphovsrättsskyddat material kan användas i forskning. Problemet uppstår om man väljer att dölja upphovsmannen.

I forskning som bygger på mer traditionella metoder är det en viktig utgångspunkt att deltagarna skall kunna avbryta sin medverkan i studien vid vilken tidpunkt som helst. Men, om man inte vet att man blir studerad eftersom en forskare följer det man skriver på nätet utan att ha talat om det (och alltså utgår ifrån ett implicit samtycke genom att kommunikationen sker i ett öppet forum) – hur gör man då för att avbryta sin medverkan? Detta är, enligt Dunkels (2007) en av de viktigaste etiska frågorna när det gäller studier på nätet.


Så, nu återstår alltså "bara" att placera in min egen studie i det här... Jag tar gärna emot input! :-)


Referenser

Blomberg, B. (2006). Inklusion en illusion? - om delaktighet i samhället för vuxna personer med utvecklingsstörning. Umeå: Institutionen för socialt arbete, Umeå Universitet.

Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. (B. Nilsson, Trans.) Malmö: Liber Ekonomi.

Collin, L. (2005). Variation i webbdiskussion - en fallstudie av kontext, funktion och form i diskussionsforum om diabetes. Åbo: Åbo Akademis förlag.

Dunkels, E. (2007). Bridging the distance - children's strategies on the internet. Umeå: Institutionen för interaktiva medier och lärande, Umeå Universitet.

Hernwall, P. (2001). Barns digitala rum - berättelser om e-post, chatt och Internet. Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms Universitet.

Kozinets, R. V. (2010). Netnography - doing ethnographic research online. Los Angeles: Sage Publications.

Persson, A. (2010). Front- and backstage in "social media". "Studies in language: Contributions to the discipline". Göteborg: Research Committee Language and Society/International Sociological Association.

Söder, M. (Ed.). (2005). Forskning om funktionshinder: problem - utmaningar - möjligheter. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (2011) CODEX – Webbplats med regler och riktlinjer för forskning. URL: www.codex.vr.se

1 kommentar:

Unknown sa...

you are invited to follow my blog