torsdag 27 november 2008

Julsång

Min pappas faster Hildegard lärde mig en julsång, som hennes skolfröken i sin tur hade lärt henne. Skolan lades ner 1952, och den måste vara ganska många år äldre än så.

För att den är så fin, och för kulturgärningens skull, så delar jag med mig av den till er här. Melodin är "Sov du lilla videung" - så det är bara att klara strupen och ta ton!

Ute mörknar himmelen, brasan tänds på hällen
Kommer du till oss igen, kära jul, om kvällen?
Natt betäcker land och stad, men du kommer lika glad
lika ljus tillbaka, med din klapp och kaka.

Förr när far var liten pilt, mor en liten flicka
kom du lika glatt och milt att oss klappar skicka.
Nu så börjar far bli grå, mor har oss att tänka på,
skura rent och damma. Men, du är den samma.

Milde Jesus, kom ikväll. Kom när ljusen tändas.
Och för in i hem och tjäll fröjd som aldrig ändas.
Utan dig blir glädjen kort, utan dig flyr julen bort,
kvällen mörk och kulen. Där du är, är julen.

2 kommentarer:

Yoyomba sa...

Åååh, vad fin den var :)

Helena T sa...

Ja, visst är den. Och tanten var också väldigt fin. Du skulle älskat henne. :-)

/Helena