tisdag 17 november 2009

Rullstol: dag 2

Och den andra dagen sittandes i rullstol summeras så här:

Jag hade knappt kommit över korsningen från resecentrum förrän min mobil ringde. Det var kvinnan som jag hade bestämt tid med lite senare, som sa att hon var tidig. Trevligt, sa ja, kom till mitt kontor. Så dagen började med att vi satt hos mig och pratade en stund för att sedan gå till Götasalen och fika, såklart. Min gäst behövde gå vägen om biblioteket så vi bestämde att vi skulle ses mitt mellan husen och att jag skulle ta mig dit själv. Det hade ju gått bra dagen innan, så... Men, oj, vilket tvärstopp det tog i dörren ut till hissen (e-huset, plan 2).

Det pågår renovering av modell Extreme Högskola Makeover på just plan 2 i E-huset. Under eftermiddagen igår ställde byggarbetarna upp dörren till trapphuset i öppet läge för att bära saker ut och in och hit och dit. Och då stängde nog någon av dörröppnarknapparna för att de inte skulle stå där och tugga. När de sedan stängde dörren så aktiverades inte knapparna igen. Åtminstone är det den förklaring jag kan komma på, på att dörren inte gick att öppna med knappen. Inte. Tillslut lyckades jag liksom sparka/knô/trycka/brotta upp den, men det var sannerligen inte lätt.

Fikastunden var som igår - det är väldigt många som stannar upp och frågar mig om det här. Kul! :-) Dessutom ringde min telefon och en kvinna från lokalpressen (Falköpings Tidning)och frågade om hon fick komma och göra ett reportage om mig och rullstolen och mångfaldsveckan. Självklart!

Efter fikat bar det av till Studieverkstan i biblioteket. Bland annat tog jag emot ett studiebesök bestående av 20 relativt nyanlända utländska akademiker - det var en märklig känsla att ha ögonen i deras midjehöjd. Jag är ju dessutom ganska lång i vanliga fall. Hm.

När jag sedan skulle ta mig från biblioteket till G-huset fick jag tänka en stund på hur jag skulle bära mig åt. Det går att rulla på utsidan husen, men där är det rätt så brant och jag skulle inte orka ta mig upp där på egen hand. Men så går det ju att gå inomhus längs markplan i D-huset. Men! Ingen av dörrarna från "mellanrummet" in till D-huset går att använda. Där finns inga dörröppnare, men däremot ganska många krånliga trösklar. Så, jag tänkte att då går jag ut ur biblioteket österut och så följer jag huset och går in igen mitt på. Men där var det en rejäl tröskel och dessutom satt dörröppnaren så dumt till att jag knappt hann in förrän dörren stängdes. Det där hade jag inte klarat om jag inte hade haft en kollega med mig som puttade mig över tröskeln. Tack, MJ. :-)

På lunchen var det dags för lunchföreläsning igen, den här gången med Karin Långström Vinge, som jag beundrar oerhört. Min kollega, MS, gjorde mig en tjänst och fotograferade den numera omdiskuterade nödutgången i G110 och vi kunde snabbt konstatera att den vägen tar man sig varken ut eller in med rullstol.

På temat uppföljningar så kunde jag också konstatera att den låga datorn utanför G110 inte bara är trasig - den existerar inte. Alltså, det finns en skärm och ett tangentbord men det saknas "burk" till just den datorn. Bra, va?

Så rullade jag till Götasalen för att köpa lunch, och både vägen dit och vägen till E-huset hade jag inte orkat själv utan hjälp. Så på ditvägen blev jag puttad av K och när jag sedan på tillbakavägen närmade mig E-husets entré så mötte jag ML och ropade på honom så han hjälpte mig. Det funkade helt ok att äta i personalrummet, även om det var lite tråkigt eftersom alla andra hade ätit tidigare.

En kollega, E, träffade jag i personalrummet. Vi pratade lite, och så gick han. När han precis gått ut genom dörren kom jag på att jag glömt fråga honom om en sak. I vanliga fall hade jag tagit några raska steg, öppnat dörren och ropat: "E, det var en sak till!" men nu insåg jag att jag aldrig skulle komma ikapp honom och lät bli.

Däremot så tog jag mig till hans kontor efter maten, och där satt han. :-) Han sitter i ett av de smalare kontoren, men det var ändå inga problem att rulla över tröskeln in till honom. Bra.

Sedan blev det ett par timmar vid skrivbordet och det är det ju inte mycket att säga om...

Nya tag imorgon!

2 kommentarer:

Anonym sa...

Min man tycker att du skall binda ihop benen, eftersom man inte kan anvanda dem om man ar i rullstol... sjaelv vet jag inte vad skillnaden blir, de blir ju svarare att ga pa toa om inte annat.;)

AY

Helena T sa...

Anna! :-) Kul att du läser! <3

Ja, hälsa honom att det får bli nästa års utvidgade projekt... :-)

/H.