Forskningsetiska funderingar

Jag skriver just nu på ett avsnitt om forskningsetik när man studerar fenomen på nätet.

Till skillnad från inom de traditionella forskningsmetoderna så är forskningsetiken fortfarande fylld av dilemman när det handlar om netnografi (Kozinets, 2010). Flera forskare diskuterar detta i sina avhandlingar, bland andra Collin (2005), Dunkels (2007) och Hernwall (2001). Dunkels (2007) avhandling är en sammanläggning där en av artiklarna helt ägnas åt forskningsetiska frågor.

Collin skriver (Collin, 2005, p. 44):
Internet har på olika sätt utmanat de forskningsetiska riktlinjerna genom nya typer av kommunikationskontexter, vilka kräver nya etiska överväganden.

Även Hernwall (2001) väcker frågan om vad som gäller när forskningsetiken tar steget ut på nätet (s 228):
… vi som forskare bör förhålla oss gentemot cyberrummets aktörer på samma sätt som vi gör med den fysiska individen, där vi har etiska regler att följa som skall garantera individen skydd och rättigheter: Hur ser då cyberrummets etiska regler ut?

Det första ställningstagandet man måste göra handlar om vad som egentligen är offentlig information och vad som inte är det (Collin, 2005; Hernwall, 2001). Är allt som skrivs på nätet offentligt? Hur är det med text som skrivs på forum där bara inloggade användare kan läsa? Och hur är det med information som skribenten har valt att bara vissa utvalda personer skall kunna läsa?

Collin (2005) menar att det finns argument för att man som internetanvändare själv godkänner att andra använder ens texter fritt, om man själv inte väljer att skydda informationen på teknisk väg. Om man inte använder de verktyg som finns för att skydda sin information eller deltagarna i ett forum, så ger man också implicit sitt medgivande att forskare studerar texterna och interaktionen där.

Man utgår då ifrån att det här är fråga om en form av offentlig kommunikation där deltagarna är väl medvetna om att vem som helst kan läsa deras inlägg. Denna typ av material kan man således använda för forskningsändamål utan informerat samtycke. Forum som är tillgängliga endast för vissa utvalda bör dock uppfattas som privata. (Collin, 2005, s 45)

Den inställningen påminner också om Perssons (2010) forskning som bygger på att tjuvlyssna på samtal som förs i det offentliga rummet, oavsett om det sker på nätet eller utanför nätet. Han menar att det är etiskt försvarbart att genomföra den typen av studier så länge man skyddar deltagarnas identitet.

Men, då uppstår ett dilemma när det handlar om just anonymitet. Även om forskaren gör som VEM? referens? förespråkar och behandlar smeknamn som används på nätet som personuppgifter och avidentifierar materialet, så uppstår en situation där informanten skulle kunna identifieras genom de citat som används i forskningsrapporten. Citaten är ju sökbara och om man söker på de exakta formuleringarna så kommer man med största sannolikhet hitta källan och därmed också upphovsmannen.

Dessutom blir just det där med upphovsrätt intressant, eftersom den som har skrivit en text på internet också är textens upphovsman. Vad gör man då som forskare om man använder citatet utan att ange upphovsmannen? Är det att betrakta som ett plagiat?

Hernwall (2001) väljer att helt utesluta direkta citat i sin avhandling, av hänsyn till informanterna (som dessutom är barn), och detta trots att han studerar e-postmeddelanden som alltså inte är publicerade offentligt på nätet.

Då kommer ytterligare en aspekt in, nämligen relationen mellan att skydda sina informanters identitet och att hålla en hög validitet i sin studie. Collin (2005) skriver (s 48):
Vad gäller validiteten är det dock förkastligt att helt låta bli att återge exempel ur materialet i (språkliga) analyser om man vill bibehålla något slag av validitet.

En annan faktor när det gäller anonymiteten är frågan om jag som forskare kan vara säker på att det verkligen är min informant som jag kommunicerar med på nätet (Hernwall, 2001). Det skulle ju kunna vara någon annan som skriver i informantens namn, hela tiden eller vid ett fåtal tillfällen. Och det gäller ju dessutom ömsesidigt – kan informanten vara säker på att forskaren är den som hen utger sig för att vara? Collin (2005) skriver (s 47, med hänvisning till Ågren 2000);
Att använda dem är egentligen inget problem eftersom upphovsrättsskyddat material kan användas i forskning. Problemet uppstår om man väljer att dölja upphovsmannen.

I forskning som bygger på mer traditionella metoder är det en viktig utgångspunkt att deltagarna skall kunna avbryta sin medverkan i studien vid vilken tidpunkt som helst. Men, om man inte vet att man blir studerad eftersom en forskare följer det man skriver på nätet utan att ha talat om det (och alltså utgår ifrån ett implicit samtycke genom att kommunikationen sker i ett öppet forum) – hur gör man då för att avbryta sin medverkan? Detta är, enligt Dunkels (2007) en av de viktigaste etiska frågorna när det gäller studier på nätet.


Så, nu återstår alltså "bara" att placera in min egen studie i det här... Jag tar gärna emot input! :-)


Referenser

Blomberg, B. (2006). Inklusion en illusion? - om delaktighet i samhället för vuxna personer med utvecklingsstörning. Umeå: Institutionen för socialt arbete, Umeå Universitet.

Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. (B. Nilsson, Trans.) Malmö: Liber Ekonomi.

Collin, L. (2005). Variation i webbdiskussion - en fallstudie av kontext, funktion och form i diskussionsforum om diabetes. Åbo: Åbo Akademis förlag.

Dunkels, E. (2007). Bridging the distance - children's strategies on the internet. Umeå: Institutionen för interaktiva medier och lärande, Umeå Universitet.

Hernwall, P. (2001). Barns digitala rum - berättelser om e-post, chatt och Internet. Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms Universitet.

Kozinets, R. V. (2010). Netnography - doing ethnographic research online. Los Angeles: Sage Publications.

Persson, A. (2010). Front- and backstage in "social media". "Studies in language: Contributions to the discipline". Göteborg: Research Committee Language and Society/International Sociological Association.

Söder, M. (Ed.). (2005). Forskning om funktionshinder: problem - utmaningar - möjligheter. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (2011) CODEX – Webbplats med regler och riktlinjer för forskning. URL: www.codex.vr.se

Dagens boktips!

Idag kom böckerna från adlibris - nu skall här läsas om Foucualt och Goffman, minsann! :-)

Informationssökningen inledd

Dagens insats för det pågående uppsatsprojektet har bestått av informationssökning. Sedan innan jag har samlat på mig och läst en hel del litteratur om handikappfrågor i allmänhet och om dyslexi i synnerhet.

Därför inriktade jag mig idag på litteratur om socialt samspel på nätet, och om socialkonstruktivismen, Goffman och Foucault. Jag måste säga att jaktlyckan var ganska god. Följande doktorsavhandlingar finns nu som pdf'er i min iPad och bara väntar på att bli lästa:

Carlén, Urban (2010) A professional community goes online – a study of an online learning community in general medicine. Doktorsavhandling. Institutionen för tillämpad informationsteknologi, Göteborgs Universitet. ISBN 978-91-628-8128-3 (här hittar du den!)

Collin, Lotta (2005) Variation i webbdiskussion – en fallstudie av kontext, funktion och form i diskussionsforum om diabetes. Doktorsavhandling. Åbo Akademis förlag. ISBN: 951-765-226-7 (här hittar du den!)

Dunkels, Elza (2007) Bridging the distance – children’s strategies on the internet. Doktorsavhandling. Institutionen för interaktiva medier och lärande, Umeå Universitet. ISBN: 978-91-7264-371-0 (här hittar du den!)

Hernwall, Patrik (2001) Barns digitala rum – berättelser om e-post, chatt & Internet. Doktorsavhandling. Pedagogiska institutionen, Stockholms Universitet. ISBN: 91-7265-266-7 (här hittar du den!)

Och de här böckerna är beställda på adlibris och landar i min brevlåda om några dagar:

Berger, Peter L och Luckmann, Thomas (1991) The social construction of reality – a treatise in the sociology of knowledge. Penguin Books Ltd. ISBN13: 9780140135480

Foucault, Michel (Marchetti, Valerio och Salomoni, Antonella) (2004) Abnormal – lectures at the College de France 1974-1975. Picador USA. ISBN13: 9780312424053

Goffman, Erving (1990) Stigma – notes on the management of spoiled identity. Penguin Books Ltd. ISBN13: 9780140124750

Goffman, Erving (2011) Stigma – den avvikandes roll och identitet. Norstedts. Översättare Richard Matz. ISBN13: 9789113035451

Oliver, Paul (2010) Foucault – the key ideas. McGraw-Hill. ISBN13: 9780071748513

Södergård, Pia (2007) Virtuell gemenskap – ett informationsvetenskapligt perspektiv på ungdomars cyberkultur. Doktorsavhandling. Åbo Akademis förlag. ISBN: 978-951-765-382-4

Vissa av böckerna hoppas jag kan förse mig med argument om hur jag bör tänka kring forskningsetik när det gäller att studera kommunikation på nätet. Det är ju inte helt oproblematiskt...

Andra hoppas jag kommer ge mig uppslag för att gå vidare, som till exempel översikterna över Foucaults idéer. Han har skrivit så mycket, så jag tänker mig att de där böckerna skall ge mig lite vägledning kring vilka originalkällor (fast, kanske inte på franska...) som jag bör läsa.

Det var så långt jag kom idag. :-) Sitter du på några bra referenser kring de här trådarna? Dela gärna med dig i så fall!

Startskott för min uppsats!

PANG! Där gick startskottet för min magisteruppsats i handikappvetenskap! Och, jag tänker använda min blogg för att samla (publiceringsbara) tankar och funderingar under processens gång.

Jag är i allra högsta grad medveten om att slutprodukten väldigt sällan är på exakt den linjen som utgångspunkten, men... här är min utgångspunkt:

Min uppsats handlar om gränslandet mellan läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och kommunikation på nätet. Jag tar min utgångspunkt i ett socialkonstruktivistiskt synsätt och därmed den sociala modellen som förklaringsmodell för handikapp. Min teoretiska ram bygger därför på Foucaults tankar om normalitet och avvikelse, och Goffmans stigmatiseringsteori.

Dyslexi som social konstruktion

Trots att dyslexiforskningen har pågått i över hundra år (Wengelin, 2002) och trots att fokus har legat på den medicinska forskningen, så har man ännu inte hittat någon medicinsk-neurologisk förklaring, och man har inte heller lyckats enas om en definition av vad dyslexi egentligen är.

Cassar m fl (2005) konstaterar att det enda (när det gäller skrivförmåga) som skiljer elever med dyslexidiagnos från yngre elever utan diagnos är just åldern. Det som ligger till grund för att en elev får en dyslexidiagnos är alltså ett beteendemönster som bryter mot den norm som Zetterqvist Nelson (2000) kallar för ”den goda eleven”, och att eleven i fråga har en senare läs- och skrivutveckling än sina jämnåriga kamrater. Dessutom finns politiska, ekonomiska och moraliska argument för att sätta diagnosen dyslexi, och det är inte sällan föräldrarna som förespråkar diagnosen (ibid).

I ett samhälle med en skola organiserad på ett annat sätt än den svenska skolan är idag, skulle alltså dyslexi kunna vara ett icke-problem. Om vi istället för att dela in elever i klasser efter kalenderår skapade klasser utifrån utvecklingsnivå, så att man kunde mäta sina kunskaper med andra på samma nivå, så skulle dyslexidiagnosen inte behövas över huvud taget.

Istället för att ha en gemensam definition att utgå ifrån och sedan ställa diagnos utifrån den, är det alltså snarare så att avvikande läs- och skrivutveckling diagnosticeras som dyslexi oberoende av både objektiva symptom och vilken typ av skriftsystem personen lever inom. Inom dyslexiforskningen i Kina, där skriftsystemet bygger på helt andra principer än det latinska alfabetet, fokuserar man på individens visuella minne (Wei m fl, 2010), medan man i de västerländska kulturerna mer fokuserar på kopplingen mellan grafem och fonem. Alltså är dyslexidiagnosen i allra högsta grad kulturberoende, och därför möjlig att studera som en social konstruktion.

Nya former av kommunikation i nätbaserade forum

Idag är det möjligt att kommunicera på många fler sätt än bara för ett par år sedan. Även de forum som då byggde på att vi själva skrev meddelanden, är idag mindre beroende av den egna skriftproduktionen eftersom möjligheterna blivit så många fler.

På nätet kommunicerar vi idag genom att dela länkar genom enkla knapptryckningar. Vi laddar upp filmer, bilder och ljudklipp. Vi visar vår uppskattning genom att bara trycka på en knapp (som till exempel gilla-knappen på Facebook). Vi kommunicerar alltså multimedialt i allt högre grad.

Samtidigt produceras oerhörda mängder ”ren” text dagligen och stundligen, inte minst på nätet. Kerstin Nauclér (1980) inleder sin avhandling, som för övrigt är skriven på skrivmaskin och inte existerar i digitalt format: ”Written information and communication seems to be of increasing importance.” (s 5)

Nu, över trettio år senare, kan vi konstatera att hon fick rätt… Men frågan är vad dessa förändringar hos vår kommunikation får för konsekvenser för personer med läs- och skrivsvårigheter. Hittills har flera forskare (bland andra Wengelin, 2002 och Zetterqvist Nelson, 2000) argumenterat för att kommunikationen på nätet innebär ökade krav på läs- och skrivförmåga – men stämmer det? Kan det inte vara så att möjligheten att kommunicera via nätet utan att själv skriva text istället ökar känslan av delaktighet för personer med läs- och skrivsvårigheter?

Forskningsfråga

Syftet med uppsatsen är att belysa området där läs- och skrivsvårigheter och nätbaserad kommunikation möts, och att förklara detta fält utifrån socialkonstruktivistiska teorier. Min forskningsfråga lyder därför: ”Hur kan kombinationen av läs- och skrivsvårigheter och nätbaserad kommunikation förstås i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv?”

Jag återkommer om metod och urval och sånt, när jag har lite mer färdiga tankar kring det... Snart, alltså, hoppas jag.

Referenser

Cassar, M., Treiman, R., Moats, L., Pollo, T.C., & Kessler, B. (2005) How do the spellings of children with dyslexia compare with those of nondyslexic children? Reading and Writing, 18, 27-49

Kozinets, Robert V. (2010) Netnography – Doing Ethnographic Research Online, Sage Publications

Nauclér, K (1980) Perspectives on misspellings: a phonetic, phonological and psycholinguistic study ISBN 91-40-04727-X Lunds Universitet

Wei Hu, Hwee Ling Lee, Qiang Zhang, Tao Liu, Li Bo Geng, Mohamed L. Seghier, Clare Shakeshaft, Tae Twomey, David W. Green, Yi Ming Yang and Cathy J. Price (2010) Developmental dyslexia in Chinese and English populations: dissociating the effect of dyslexia from language differences, Brain, 133:6, 1694-1706

Wengelin, Å (2002) Text production in adults with reading and writing difficulties, Göteborgs Universitet

Zetterqvist Nelson, K (2000) På tal om dyslexi: en studie av hur barn, föräldrar och lärare berättar om och ger betydelse åt diagnoser som dyslexi och specifika läs- och skrivsvårigheter ISBN 91-7219-698-X Linköpings Universitet