Alltså är det dags att summera intrycken från klassfesten. Det snurrar fortfarande i huvudet (nej, inte därför, utan av alla intryck!) men jag gör ett försök:
- Tänk att man inte förändras mer på 15 år... Alla såg ut som då. Och tänk att man minns folks röster så starkt. Alla lät som då.
- Att höra sig själv berätta om hur livet har varit de senaste 15 åren är ett bra sätt att "få syn på" sitt liv. Det är liksom inte så ofta som man tvingas summera sitt liv så där.
- Om våra klassföreståndare skulle ha gissat vad vi skulle bli när vi blev stora så tror jag att de skulle prickat minst 90% rätt. Hon som åkte med vår hjälpsändning till Rumänien jobbar till exempel ideellt för Röda korset, och han som har en pappa som kör grävmaskin kör också grävmaskin.
- Det var vääääldigt kul att träffas. Vi var en väldigt bra klass då, och det märks fortfarande.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar